Cyberkocken - vinnaren!

Ja, nu har äntligen alla domare gjort sina omdömen (i ärlighetens namn så är det mest jag själv som sölat, tusen tack till Tiina och Micki för hjälpen) och kommit fram till en värdig vinnare, nämligen

"det alldeles garanterat UNIKA bidraget, som låter som nåt man läser på en restaurangmeny och inte riktigt vet om man skall våga pröva på, men som visar sig vara riktigt riktigt roligt i praktiken (kan en av domarna som själv hunnit pröva betyga)"

det vill säga Brazilian Lindas nötbottnar med kantarell- och rocculamousse toppad med söta bönor. Grattis!

Folkets val var däremot med god marginal Lilla Myzan med sin fläskfilé med svamppasta och ruccola pesto. Grattis!

Nästa gång är det alltså Linda som arrangerar, hoppas ni kan vara med då också!

Recipe after the jump!

Cyberkocken - sammanställningen

Jag har ådragit mig en riktigt irriterande höstförkylning så nu blir det inte så mycket pladder här, bara en snabb sammanställning på månadens cybrkock-bidrag. Åtta stycken blev det, det tycks vara en ganska typisk fångst i det här sammanhanget. Ingedienserna var alltså rucola, nötter, gröna bönor och svamp, en ganska så enkel kombination i mitt tycke.

I Lilla Myzan's kök bjöds det på
fläskfilé med svamppasta och ruccola pesto. Det här var Lenas första Cyberkock-etapp, hoppas det blir många fler!



I Annes Mat vankades det en höstligt värmande risotto med kantareller och hasselnötter.






Hos Ilva i Aglio e olio blev det både förrätt och huvudrätt: ugnsbakade champinjonhattar och så nätinnanlår med gröna bönor, karl johansvamp, ruccola, hasselnötter och balsamvinäger.






Granivoren var också med för första gången, med champinjoner med överraskning.





Middagstipset fick med alla ingredienser av en slump! Hasselnötsfisk med kantarell- och ruccolabulgur.





Lata Mamman bjöd på portabello med ljummen sallad på råris, gröna bönor och rucola samt sås av soltorkad tomat och valnöt.






Broccoli gjorde väldigt lockande ruccolagratinerad lax med ljummen potatissallad.








Brazilian Linda hade blogger-problem men hann ändå med med sina nötbottnar med kantarell och rocculamousse toppad med söta bönor.




Dessvärre hann jag själv inte få till stånd ett bidrag, vilket kanske var tur i oturen eftersom hälften av min tilltänkta jury är bortrest den här veckan. Så nu består juryn av mig och två svenskatalande Quarkläsare, Tiina och Micki. Vi återkommer med resultat på veckoslutet, och tills dess kan ni också rösta på era egna favoriter i folkets val.

Recipe after the jump!

Cyberkocken

Äntligen är det dags för höstens (ja, här har det åtminstone varit riktigt höstligt redan) första cyberkock-tävling. Det hela går alltså helt enkelt ut på att tillreda en måltid med fyra givna ingredienser (och så många andra du vill, naturligtvis).

Från Ilvas lista på ingredienser lottade jag ut tre stycken, och sen var det bara att hitta på den fjärde, vilket gick ganska lätt för jag har haft svampar på hjärnan i några veckor nu redan och dessutom, se ovan: höst! Cyberkockens ingredienser är den här gången:

rucola
nötter
gröna bönor
svamp

Bonus blir det om alla ingredienserna finns i samma rätt men såklart går det också med en meny. Om det är nåt du inte gillar, inte tål, eller bara inte får tag på går det bra att byta ut det mot något annat.

Nu har ni alltså till måndag eftermiddag (kanske fem-tiden svensk tid i praktiken) på er att skicka in era bidrag, antingen genom att länka mig (i en kommentar här eller per mail till deinin@gmail.com) till bloggposten i fråga, eller (om det är nån som inte bloggar men ändå vill vara med) genom att maila text och (helst också!) bild till mig.

To my English-speaking readers: I swear I'll have some actual cooking-made-by-me content here soon. Well, one of these days. The transition from summery foods to stews and soups is not going very smoothly here, as anyone eating my cooking lately will testify.

Ja suomenkielisille vielä: huomisiltaan (tai siis puoleenyöhön) asti voitte vielä antaa äänenne kalahaasteessa.

Recipe after the jump!

Challenge Time Ahoy!

I'm in the (very enviable!) position of playing host to both a Finnish and a Swedish food blog challenge this month. Which is kind of lucky, because I'm having serious issues with getting food from the "shots on camera, recipe in head" stage to "edited pictures and post" one. Without further ado:

The Finnish one: elokuun ruokahaaste alkaa olla loppusuoralla; lähettääkääpi kalapostauksenne minulle lauantai-iltaan mennessä!

Samaten vinkkaan että koulu (tai koti-) ruotsin taitoja verestävät cyberkokkiosallistujat (lisätietoa alempana) saavat meikäläiseltä kymmenen pistettä ja papukaijamerkin. Ja keksejä.

And the Swedish one: det är dags att välja ingredienser till Cyberkocken igen! Hos Ilva i Aglio e olio kan ni ge förslag på nya ingredienser att lägga till de här: muscovadosocker, rucola, soltorkade tomater, fetaost, gurka, nötter, gelatin, färsk spenat, hallon, kyckling, västerbottensost, quinoa, rädisor, och rödlök. Nästa onsdag, dvs 29.8, lägger jag sedan ut tre ingredienser lottade ur de förslagna, plus en extra (som jag nog redan har lite tankar kring). Sen har ni till måndagen (3.9) på er att laga en måltid med de givna ingredienserna, posta om den och länka mig till posten. (Blogglösa deltagare skickar sitt inlägg antingen till Ilva eller till mig, så lägger vi upp det på våra bloggar.)

Bonuspoäng om alla indredienserna kommer i en och samma rätt, extrasuperbonuspoäng för alla finländare som vågar sig på att blogga på svenska. Men först ska det alltså ges ingrediensförslag, och det gör du här.

And so it's not all Foreign Tongues, All The Time: dear Quark readers - tell me about your experiences with mushrooms! Do you only eat the ones to be had in shops? Do chanterelle and porcini sneak in now and then? Or funnel chanterelle and horn of plenty? How about sheep polypore? (That's lampaankääpä / fårticka over here.) Enquiring minds want to know!

Recipe after the jump!

Sommar & kål-och-lökröra (Summer and Cabbage-Onion Stew)

Scroll past the foreign blather to get to the recipe in English.

Efter några månaders mer eller mindre gediget matbloggande är det riktigt skönt att glömma allt som har med intressant matlagning att göra och bara röra ihop diverse ingredienser utan att bry sig om hur det ser ut. Mina barndomsminnen från sommarholmen utgår mer på väderlek etc (regn, regn, vind som blåser rakt igenom den skrangliga stugan, mygg, ågan om blåbären skall mogna i tid för en paj innan semestern tar slut, den årliga återläsningen av kåseriböcker äldre än jag själv, bromsar, sol och heta släta klippor, doften på Niveas solkräm - den som inte är vattentät doftar fortfarande helt rätt) än mat. Likaså bra, kanske, för nu när jag tänker efter handlar det mest om vattenkakao och sikanauta burkkött (med ris och burkmajs blir det rådigågga) - det känns som ett mirakel att vi överlevde, faktiskt. Eller åtminstone att mitt matinresse blev som det blev.



När man har en hel stuga och ett helt (litet, gasdrivet) kylskåp för sig själv så kan man faktiskt laga kakao helt med mjölk om man vill. Och burkköttet ersätts med fördel med diverse linser. När man har en hel stuga och en hel (minimal, stökig) köksvrå för sig själv har man inte heller nån mamma där att laga mat, så man får själv försöka lista ut gasugnens förvecklingar. Det är mindre roligt än mjölkkakao.


Gasspis skall vara det bästa i mattillredningsväg, heter det. Nåt motsvarande lär ingen påstå om gasugnar, som väl mest är bra för att sticka huvet i om man vill sätta slut på sin miserabla tillvaro efter ett (ojämnt!) vidbränt frukostbröd för många.


Här följer ett recept som faktiskt inte är vackert, eller ens särskilt somrigt, men som passar bra att värma stugan med en kulen dag (alternativt då man försöker få slut på en nästan tom gasbytta så man kan byta in en ny och baka bröd utan att vara rädd för att ugnen skall slockna mitt i). Går bra med lite ris och en bit överblivet grillkött, en skiva stekt halloumi, eller helt som så. Som plus är ingredienslistan möjligtvis den kortaste jag nånsin skrivit, och både lökar och kål håller länge.



In English: I had a wonderful vacation; gas stoves are lovely; gas ovens are mostly good for suicide; the shot below is as close as I got to taking a food picture. (What do you mean, it was a lot wordier in Swedish?)



Lök-och-kålröra

två små lökar
ett halvt (pytte)litet kålhuvud
1-2 msk smör + 1 tsk olja
(&frac2; tsk kumminfrön)
salt & peppar

Skiva löken fint. Strimla kålen. Värm smör och olja i en kastrull med tätt lock. Häll i löken och stek under omrörning tills den börjar få lite färg. Tillsätt kålstrimlorna och lite salt (+ ev. kummin), vrid ner värmen så lågt det går, sätt på locket och låt sjuda i en halvtimme eller så (rör om alltid nu och då!), tills det hela är en sötaktigt brunaktig röra. Smaka av med peppar & mera salt. Mums.

Cabbage & Onion Stew

two small onions
half a head of cauliflower
1-2 tbsp of butter + 1 tsp vegetable oil
(½ tsp whole cumin seeds)
salt & pepper

Slice the onion and cabbage finely. Heat the oil and butter in a pan with a tight-fitting lid. Pour in the onion and cook, stirring, until it starts to get a bit of color. Add the cannage and a bit of salt (+ cumin, if using), lower the heat to as low as you can, cover and let simmer for about half an hour. Stir every now and then! You'll wind up with a brown, sweetish mush that looks terrible. Season with salt and pepper and eat it.

Recipe after the jump!

Risotto med musslor & rökt bacon (Mussel & Bacon Risotto)

This is my entry for this month's Swedish food blog challenge. Scroll down for the English writeup & recipe.

Normalt brukar man ju skriva ganska vitt och brett om sina hopkok, men nu blir det faktiskt nästan bara ett recept för månadens cyberkock - om jag skall hinna somna innan väckarklockan ringer så blir det ingen tid över till annat pladder fast rätten eller snarare ingrediensanskaffningen nog torde kunna dryftas. (Tänk dig bara att sitta med ett nät musslor i en solgassad, fullproppad buss vars värmesystem gått totalt ur balans så att det blåser hetluft på dina stackars fötter. Ja, musslorna såklart också. Men dom är uppätna nu, medan mina fötter fortfarande liiiider.)

Månadens ingredienser var förutom musslor ingefära, koriander och nånting rökt. Det rökta blev för min del bacon och färsk koriander smakar tvål så den bytte jag ut mot persilja, men om man har såna smaklökar som står ut med eller rent av njuter av det så lär koriander passa hur bra som helst. Titta in på Annes mat senare i veckan för att se resten av bidragen!


In English: Cyberkocken is a monthly event where you prepare a dish or meal containing four given ingredients. This month's hostess is Anne of Anne's Food, and the ingredients mussels, ginger, cilantro (or coriander, as the Swedish word is the same for both spice and herb) and "something smoked." I could tell you stories about finding the mussels, but since I was in too much of a hurry to do so in Swedish when I posted this, I shall just say that heat is evil, my shoes are evil, and the bus I came home on tried to steam-boil both my feet and my mussels by running the heater (my feet were just by an air-vent) in 25°C weather. It's a miracle I didn't give all of us food poisoning, but miraculously a decent amount of the mussels survived the trip.

I'm not a fan of cilantro (it tastes like soap) so I substituted fresh parsley, and my smoked ingredient was bacon, because nothing can go wrong with bacon. Yesterday was perhaps not the perfect day to make risotto, but eating it was wonderful. Recipe in English follows the Swedish one after the jump.

Risotto med musslor & rökt bacon

ett nät blåmusslor
ett paket rökt bacon (eller vanlig)
en stäng selleri
en rödlök
en ca. 4 cm lång bit färsk ingefära
3 dl arborioris
2 dl vitvin + lite till till musslorna
ca 1,25 l (tillredd, sjudande) hummerfond
1 knippe vårlök, strimlad
persilja/koriander, grovhackad
peppar

Skär baconen i små bitar och stek en stund i en medelstor kastrull på ganska låg värme - avsikten här är att få fettet att smälta. Hacka selleri och rödlök fint och stek dem med baconen i några minuter. Riv ingefäran och tillsätt den. Rör ner riset i grönsakerna (tillsätt lite olja om det ser torrt ut) och låt värmas nån minut tills riset börjar se lite genomskinligt ut i kanterna. Häll i 2 dl vin och rör om tills riset sugit upp vätskan. Sen kommer det roliga med risotton: tillsätt hummerfond (eller kräft- eller fiskbuljong, antar jag) en slev i taget allteftersom riset suger i sig vätska. Det hela borde ta en knapp halvtimme eller så, och vätskemängden kan variera.

Under tiden: pochera (de tvättade) musslorna i en slurk vin tills de öppnar sig, ställ åt sidan.

När risotton är mer eller mindre färdig: rör i den strimlade vårlöken och hackade örter. Smaka av med peppar (salt behövs knappast, det är ganska mycket bacon) och blanda i musslorna.

Mussel & Bacon Risotto

a net of mussels (I... have no idea how much that is. A pound and a half?)
170 g smoked bacon
1 stalk celery
1 red onion
a scant-two-inch-long piece of fresh ginger, grated
300 ml arborio rice
200 ml white wine + some more to poach the mussels in
1¼ l prepared, simmering lobster (or fish or prawn) stock
1 bunch of scallions, sliced
parsley or cilantro, roughly chopped
pepper to taste

Cut the bacon into smallish pieces and cook in a medium-sized pot on a medium-low heat. You're not crisping them here, just releasing the fat. Chop the red onion and celery finely and add to the pot, stir-frying until translucent. Add the grated fresh ginger, stir for a minute or so, then pour in the rice and keep stirring until the rice starts to look a bit translucent at the edges. Pour in the wine and stir until it's been absorbed, then add the stock, one ladleful at the time, stirring often, until the rice is ready.

Meanwhile, poach the mussels in a bit of wine in a large, covered pan until they open - just a few minutes really. Set aside.

Once the risotto is almost ready, stir in the sliced scallions and chopped herbs. Taste off with pepper (what with the stock and the bacon, I shouldn't think you'll need salt, but of course tastes vary.) and stir in the mussels.

Recipe after the jump!

Ansjovis- och lökpasta (Sprat & Onion Pasta)

As before, there's a writeup and recipe in English if you scroll down.

Tidigare i veckan skrev jag ett inlägg om nåt som jag kanske mot lite bättre vetande ville kalla "frestelse" - främst för att det är roligare att tala om "temptation" än om "casserole" som låter direkt mos(s)igt. Nå, oberoende fick jag till min stora förvåning reda på att det vi på svenska (och finska, måste man väl därmed anta) kallar ansjovis inte alls är anchovies på engelska, utan sprats. (Anchovies är sardeller.)

Nu har jag en längre tid kockat främst från engelska recept, ganska ofta från sådana som innehåller "anchovies" ty det blir gott och pikant tycker jag. Fast jag alltså gjort helt fel hela tiden. Efter att ha återhämtat mig från chocken insåg jag såklart att detta i praktiken utökar min lista på favoritrecept avsevärt, eftersom man ju såklart måste testa allting också på det avsedda viset.

Sen hade min närbutik inga sardeller alls, så då fick jag nöja mig med det gamla vanliga ändå. Lite snopet, såklart, men å andra sidan kan jag då lägga in det här receptet i Jespers ansjovistävling. Så värst originellt eller nyskapande är det ju inte, men tycker man om karamelliserad lök (vilket jag gör) så blir det här en mumsig och enkel (om än inte så snabb) pastarätt.

I övrigt är det på riktigt bästa ansjovisreceptet gubbröra, men det har jag aldrig gjort själv, bara glufsat i mig mammas och mormors.



In English: having detailed my problems with the "my anchovies aren't anchovies but sprats" conundrum earlier this week, here is a recipe that would probably work just as well with either fish. Not fast, and not very elegant (a broader pasta would do the trick but I didn't have any), but if you like caramelized onions (and I do), this makes for a very pleasant lunch.

Ansjovis- och lökpasta
för två-tre personer

3 stora lökar
en slurk olivolja
8 små ansjovisfileer (hälften av en 80g burk)
5 soltorkade tomater
(en slurk vin eller sherry)
lite persilja
peppar
pasta (själv har jag en konstig med fullkornsspagetti, men man tager såklart vad man haver lust för)

Skiva löken fint och fräs den mjuk i en ordentlig slurk olja (använder jag oljedränkta tomater så tar jag av den) på relativt hög värme. När löken börjar ta färg sänks värmen och stekningen fortsätts (under omrörning) tills den är helt igenom gyllenbrun.

Tärna den soltorkade tomaten och ansjovisen fint och blanda dem med löken, eventuellt också med en slurk vin eller sherry. Koka i några minuter, smaka av med peppar och blanda i persiljan.

Blanda med den färdigkokta pastan i kastrullen och servera genast, med parmesan om du inte är Fiskpasta Utan Ost!!!-purist.

Sprat & Onion Pasta
serves 2-3
3 large onions
a tbsp or two of olive oil
8 small sprat filets (or anchovies, about 40 g drained fish)
5 sun-dried tomatoes
(a few tbsp of wine or sherry)
a few tbsp of fresh parsley
pepper to taste
pasta

Slice the onion thinly and soften on moderate heat in the oil (if I'm using oil-stored tomatoes, I use oil from the jar). Once it starts getting a bit of color, lower the heat, cover, and keep frying, stirring every now and then, until the onion is a deep golden brown color.

Chop the sprats and tomatoes finely and add to the onions, possibly with a splosh of wine or sherry. Keep frying for a few minutes, then toss in the parsley and season with freshly groud black pepper. Mix with the pasta and serve immediately, with parmesan if you don't disapprove of the cheese-and-fish combo.

Recipe after the jump!

Rostad höna med chorizo & kronärtsskocka (Chorizo and Artichoke-Stuffed Roast Chicken)

I'm at the speaking in tongues thing again, this time for the Swedish food blog event Cyberkocken (check out the roundup here). Writeup and recipe in English below.

Så var det då dags att försöka blogga om mat på det andra inhemska (som visserligen är det första för mig, men ändå - jag har blivit van vid att både skriva om och tänka på mat mest på engelska, bisarrt nog).

Ingredienserna till Cyberkocken var ju då citron, chorizo, kronärtsskocka och bröd. (Se alla bidrag här.) Färsk kronärtsskocka hittade inte jag (har faktiskt ingen aning om när det är säsong) så tanken på en gräddig, chorizospäckad gratäng fick jag begrava redan i startgroparna. Samtidigt var det ett tag sen jag rostade höna, faktiskt var det före jag började matblogga här, så då kom det ju sig naturligt att (istället för att hitta på ett riktigt recept) bara blanda ihop alltihop i en fyllning till en (eller i det här fallet två; brodern min var tillväntad till söndagslunch och honom får man reservera gott om kött åt) höna och sedan bara slänga hela härvan i ugnen. Eller?


I praktiken satt jag sen där med en hel massa fyllning (jag brukar kalla det stuffing vid julbordet och få förebrående blickar från den äldre mer språkvårdande generationen) som inte rymdes i hönan, men kom på att i *host* salmonellahysteriska trakter så tillreds stuffingen (hjälp! kan inte tänka på det med rätta namnet!) ofta separat. Så då blev det diverse små formar i ugnen också.

Att rosta kyckling/höna i ugnen är lätt som en plätt, det var det ingen som berättade åt mig före jag själv, med stor bävan, försökte mig på en av Nigellas allra simplaste versioner. Fortfarande räknar jag ut stektiderna enligt tabellen i How to Eat: 30 minuter i 200°C + 20 minuter för varje halvkilo. Har man fyllning med skall vikten av den räknas med, och även så gäller det att inte packa den för tätt. Men annars är det inget att vara rädd för (så länge själva fågeln man får tag på är någorlunda saftig) och framförallt ser det väldigt imponerande ut. Vilket man nog inte kan säga om fyllningen själv.



To recap in English:

Cyberkocken is the Swedish equivalent to the Paper Chef event - you get a certain number of ingredients and prepare a meal or dish using all of them. This time the ingredients were lemon, chorizo, artichoke and bread. I'd been dreaming of a chorizo-specked creamy artichoke gratin, but couldn't find fresh artichoke so I guess I'll have to keep on dreaming for a while. In the meantime it had been a while since I last roasted a chicken, so instead of actually coming up with a recipe, I threw all the ingredients together for a stuffing.

In fact, I got a little bit carried away and wound up with way more stuffing than I actually needed. Luckily salmonella fears have taught me that stuffing should can be prepared separately, so the leftovers went into these lovely new cocottes.

The great thing about a roasted chicken is that it looks pretty. And more complicated than it is - the first time I roasted one whole I couldn't imagine winding up with anything other than a complete mess on my hands, but no, it's really easy and fairly foolproof. My formula for roasting times comes from Nigella Lawson's How to Eat - 30 minutes at 200°C/400°F + 20 minutes for every pound (500 g).

Rostad höna med chorizo & kronärtsskocka
1.5 liter brödtärningar
225 g riktigt stark chorizo, också den tärnad
1 msk olja
1 lök, skivad
4 vitlöksklyftor, hackade
2 burkar kronärtsskockshjärtan (det skulle säkert gå fint med färsk också), sköljda ock skurna i bitar
färska örter (själv hade jag bara persilja, men det gick helt bra)
2 dl hönsbuljong
1 msk torr sherry
1 citron
1 (eller 2) hel kyckling
salt & peppar

Toasta brödtärningarna lätt i en 150-gradig ugn (skaka om då och då) - ca 20 minuter.

Fräs löken och vitlöken i oljan (med chorizon om den är rå och inte rökt som min) tills de är mjuka, blanda i kronärtsskockan och örterna (och chorizon). Rör om tills allt är varmt. Just före du skall stoppa i fyllningen blandar du i brödet och en slurk hönsbuljong med sherryn iblandad. Peppra enligt smak.

Värm ugnen till 200°C. Skölj och torka fågeln och nyp bort ev. fjäderrester (uck). Salta och peppra både ytan och innanmätet, fyll på med så mycket av fyllningen som ryms. Peta in citronskivor under skinnet på bröstet (eller släng i dem tillsammans med fyllningen - under skinnet ger mer smak tycker jag men det blir såklart mindre vackert). Gnid in lite olivolja i skinnet och bind eventuellt upp vingarna. Stek på galler (eh, med en ugnsform under, såklart) i 30 minuter + 20 min för varje 500 g, pensla ytan med lite hönsbuljong några gånger under stekningen.

Resten av fyllningen häller du i en smord ugnsform (eller flera - det kanske bara är jag som har fnatt på portionsformar men i det här fallet var det också praktiskt för en större form hade nog inte rymts i ugnen) och steker täckt med lock eller folie i ungefär en kvart och sedan otäckt (hrm) en kvart eller så till, tills ytan blir vackert krispig. Att sätta in formen ca 20 minuter före hönan skall vara färdig borde fungera bra, för den kan gärna sitta kvar i ugnen en stund medan hönan vilar på skärbrädet.

Hur man vackert skär upp en höna får ni lista ut själva, för det kan inte jag.



Chorizo and Artichoke-Stuffed Roast Chicken
1.5 l (6 cups) breadcubes
225 g (½ lb) chorizo, cubed
1 tbsp olive oil
2 medium onions, chopped
4 cloves garlic, minced
2 cans artichoke hearts, drained, rinsed and cubed
fresh herbs (I used parsley)
200 ml chicken stock
1 tbsp dry sherry
1 lemon
1 (or in this case, 2) chicken
salt & pepper

Toast the breadcubes in a 150°C oven for about 20 minutes, stirring a few times during baking. Soften the onions and garlic in the olive oil (together with the chorizo if it's raw), then add herbs and artichoke hearts (and chorizo) and stir until it's heated through. Just before stuffing the bird(s), mix in the bread cubes and a splosh of sherried chicken stock. Add pepper to taste.

Clean and dry the birds and salt and pepper inside and out. Add some stuffing to the inner cavities and lemon slices either together with the stuffing or pushed in under the skin on the breasts of the chicken.

Roast at 200°C for 30 minutes + 20 minutes for every pound (500 g), basting with the remaining chicken stock a few times during roasting.

Pour the rest of the stuffing into one or several greased oven-proof bowls and bake, covered, for about 15 minutes, and then uncovered another 15 minutes or until crisp on the surface.

Recipe after the jump!